träd

Trädet

Du planterar ett träd. Trädet växer sig större och som fullvuxet väger det ett ton. Försök förklara varifrån den största massan i trädet kommer. Så småningom kommer trädet att dö, förmultna och försvinna från platsen. Vart tog det egentligen vägen? Vad hände med beståndsdelarna i trädet efter det att det dött?

Jag har läst i läroboken att cirka 98 % utav trädets massa består utav grundämnena kol, väte och syre. Luften tar upp koldioxiden, och mineralerna och vattnet tas upp ifrån marken. Detta händer under de åren trädet håller på att växa. Dessa ämnen bildar sedan trädet, det vill säga blad, bark osv. Trädet växer med hjälp utav fotosyntesen. Solljus behövs för att trädet ska kunna växa. Så man kan säga att den största massan kommer ifrån vattnet i marken och energin från solens strålar.      När trädet efter många år dör tar det destruenterna hand om trädet, det vill säga, maskar, svampar osv. Vid nerbrytningen bildas molekyler som sedan kommer att tas upp av nya näringskedjor, av tillexempel andra djur och växter. detta funkar nästan som ett kretslopp.

ekologi

Ekologi - ekologi är läran som behandlar samspelet mellan de levande organismer och den miljön de lever i. Ekologin är en ganska ny lära i snabb utveckling.

Producent - är levande ting som tillför sin egen energi från solen. tillexempel sallad och bär.

Konsument - vi som konsumerar tillverkade produkter, vi är konsumenter.

Näringsväv - om näringskedjan blir för klyvnad så övergår det till en näringsväv. Alla näringsvävar ser olika ut, tillexempel en näringsväv på en skog är inte alls det samma som en på en äng. Ett stort samband mellan konsumerand och producerande organismer i ett ekosystem. Visar bland annat hu olika ämnen sprids och omvandlas i ett ekosystem.

Näringskedja - olika växter och djur äter varandra i ett ekosystem,för att få energi. En näringskedja är som vilken kedja som hels. De tar inte slut, det är en oändlig kedja. Tillexempel en svensk insjö näringskedja. Först kommer producenten (Alg). sedan växtätare (sötvattensmärla), köttätare (löja,aborre och gädda) sedan till sist toppkonsumenten (fiskgjuse).

Näringspyramid - Är vägen från växter till oss konsumenter. Eftersom den mesta av energin försvinner så kan det ändå bildas en näringspyramid. Man använder näringspyramider mest för att beskriva hurdan mycket mer energi det behövs för att framställa vegetabiliska föda. 

Organismer - ordet står för allt som lever. tillexempel djur växter bakterier och virus.

Population - Man syftar på individer av en viss art, inom ett visst område. under viss tid.

Art - det finns olika arter av oss individer, tillexempel hundar är en annan art av individer än vad en katt är. men kan kan kolla närmare i vad arter är, som det finns olika arter av hundar. bulldog och pudel det är två olika arter inom arten hund.

Ekolog - en som forskar om samspelet i naturen.

Ekosystem - ett ekosystem är när djur, växter och nedbrytare som lever inom ett visst område tillsammans bildar ett så kallat ekologiskt system, alltså ett ekosystem.

Biotisk faktor - är levande faktorer som har inverkan på ett ekosystem. Ett exempel är om en varg dör och lägger sig på en plätt jord. Förändringen i omgivningen påverkar de arter som lever där och den ruttnande vargen drar till sig nedbrytare och asätare.

Abiotisk faktor - är icke-levande faktorer. Till dem hör jordens ph- värdet mängden närsalter i jorden, temperatur, nederbörd, vind och solljus. De två förstnämnda är kemiska faktorer medan de sista är fysikaliska. Andra abiotiska faktorer är till exempel nedbränning av en skog eller asfaltering av ett fält, vilka båda påverkar naturen på ett onaturligt sätt. För att till exempel ett ekosystem skall fungera, krävs abiotiska faktorer.
Habitat - är en viss miljö där en viss art kan växa och leva. alla arter kan inte växa på alla olika platser. vissa arter behöver vissa tillgångar som bara finns på vissa ställen.

Destruen - nedbrytare, organism som bryter ned död organisk substans. Hit hör heterotrofa mikroorganismer (bl.a. de flesta bakterier och många svampar) samt talrika mindre djur.

atsmofären

I detta inlägg ska jag skriva om hur atmosfären är uppbyggd. Jag ska börja med att förklara atmosfärens första skikt som kallas troposfären, efter det kommer stratosfären, sedan mesoosfären och till sist termosfären.

Det lägsta skiktet kallas troposfären och är närmast marken. Där finns och sker det vi vardagligt bruk kallar väder. De moln vi ser finns mest i detta skiktet. Det är också i det första skikt de föroreningar av olika slag kommer. 

Per hundra meter så minskar temperaturen med 0,65 grader. Högst upp i det första skiktet troposfären finns också ett så kallat lock som håller kvar vädret, de kallas troposfären.

Ungefär 50 km från troposfären finns nästa skikt så kallat statosfären. I statosfären finns inget väder, men på natten kan det förekomma vissa nattlysande moln. I statosfären finns vårt ozonlager, som skyddar oss från solens ultravioletta strålningar. Pågrund av ozonet ökar temperaturen med höjden. Så ju högre upp du kommer, ju varmare blir det. Stratopausen finns i det övre skiktet i Stratosfären.

Efter Stratosfärens högsta skikt stratopausen finns så kallat mesosfären. I mesosfären minskar temperaturen med den ökande höjden. Den är som lägst vid det skiktet som är vid gränsen till esopausen. 60-80 m/s är vindhastigheten i mesofären.

Till sist har vi Termosfären och det är det skiktet som är mellan mesopausen och exosfären. Där ökar återigen temperaturen och som inte är jämförbara med temperaturen i de andra skikten. Det kan bli upp till 2000 grader, det beror på solens aktivitet. De vi kallar norrsken sker i Termosfären. Exosfären tar över vid 500 till 1000 km höjd och där börjar så småning om atsmosfären att tunnas ut och över gå till rymden.

MIn källa:

http://www.google.se/imgres?q=atmosfärens+skikt&hl=sv&gbv=2&tbm=isch&tbnid=-y4bOhGCC8X7UM:&imgrefurl=http://www.skolvision.se/SVWebNkA/NkA005Klotet020024.html&docid=Qi6nJOsQw9DMyM&imgurl=http://www.skolvision.se/SVWebNkA/0%252520NkBok%252520illustrator%252520jpg%252520i%252520sidordning/s21%252520Atm.jpg&w=1261&h=1439&ei=Py4hT_b0DaHh4QTqz5D4Bw&zoom=1&iact=rc&dur=199&sig=111137802232045751100&page=1&tbnh=128&tbnw=112&start=0&ndsp=21&ved=1t:429,r:1,s:0&tx=51&ty=27&biw=1280&bih=611

krettsloppet

Krettsloppet.

http://www.nsva.se/Skola/Internationellt/Vattnets-kretslopp-lokalt/

Solen driver vattnets krettslopp, genom att värma upp vatten till vatten ånga som stiger upp i himlen och när det är tillräckligt med vattenånga bildas moln och det stiger ännu högre upp i himlen, när molen blir för tunga börjar det regna. då rinner det ner i mellan berg och bildar sjöar. och så går krettsloppet runt.

jorden behöver krettsloppet för att det inte ska bli översvämningar i sjöar och liknande och för att blommor och växer ska kunna växa och inte torka ut. det är nödvändigt för både djur och natur.

Sofie Rehn Mop11a